Hemma med mina sköningar igen. Tänk vad livet är bra ändå. Slänger ett öga på 6-åringen som tagit en paus från tvn och äter kiwi vid köksbordet på eget initiativ. Tjatar om lekkompis. 1,5-åringen, busfröet river ner alla skor i skohyllan för 17:e gången. Trampande steg i köket med nyvunna kärleken tiger dinglandes i handen, slänger sig på golvet och skrattar, gömmer sig bakom en stol och säger tittuuuu Härliga underbara barn. M knäpper bilder på en bil, vi ska visst byta igen.
.
Jag njuter och myser men känner mig trött. Hösttrött, det finns så många borde.. Men tittar man ut där solen strilrar ner bland gulfärgade trädkronor känns det bättre. Det ser kallt ut men vi klär på oss och kliver ut i hösten..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar